Miracles don't happend here

Det är så mycket just nu. Ilska som snart bubblar över. Vad gjorde jag för att förtjäna ren ondska? När jag insåg hur elak du är bröt jag ihop. Du är inte ens värd det, du är inte värd mina tårar. Jag älskar dig och du behandlade mig som skit. Jag kan bara inte släppa de.. Inte efter ikväll... Hoppas du har det bättre nu, att dina val fick dig att må bra. Min förlåtelse får du inte, du visade tydligt att du inte bryr dig!

Your betrayal !

You said that we'd be forever.
How could you kill me and lie to my face?
Now that we can't be together.
There's just no hope for a final embrace!

Jag kanske inte är ett helgon.. Eller vänta, jag är inget helgon. Mer korrekt.
MEN..! Jag försöker ändå alltid ställa upp och vara ärlig mot mina vänner.
Just nu kan jag inte med ord beskriva ilskan och besvikelsen. Att tiga är en sak men du valde att ljuga mig rakt upp i ansiktet.. Mmm, jag känner mig sååå omtyckt! Egoist är ett bra ord på dig. Det komiska är att du begraver dig i självömnkan. Varför skulle det vara synd om dig? Det var du som gjorde fel, du som dolde sanningen. Hallå?! Hur dum tror du jag är? Man undrar ju lite hur du tänkte att du skulle kunna dölja det eftersom du var ute efter mer än bara vänskap. Jag är trött på att svälja din skit. Hur mycke mer har du ljugit om? Jag vet inte vad jag ska tro. En dag kommer du inse vad du förlorat på din oärlighet och hade du erkänt och om jag inte konfronterat dig, hade jag då fått reda på det denna veckan? Jag tvivlar. Besvikelse.
Du va en av dem sista jag väntade mig nåt sånt här ifrån. Men jag kan också ha fel bevisligen.

Förbannad!

I'm not afraid to bleed. But I won't do it for you.

I know what it takes to break you
You know I never sleep
Just because you made them think
Doesn't mean the world will fall into place

Det är i sanningens ögonblick man får lära sig hur personer verkligen fungerar, och man får ta lärdom av deras skitsnack. Det är surt för man har fått utstå mycket. Men när valet är enkelt för personen så tar man ett steg tillbaka, tänker en gång extra och får fram slutsatsen. -din vänskap och ditt stöd var inte värt mer än dehär. Och så snabbt nådde man botten igen. Att man älskar personen spelar ingen roll. Den har gjort sitt val, nu är det bara vara stark, blicka framåt utan att se sig tillbaka. Kan vara det svåraste man gjort men styrka är den viktigaste faktorn för att ta sig ur det på de minst smärtsamma sättet.

Fredag imorgon och jag vill inte alls! :/

I need to ease my mind and kill what burns inside

I can't tolerate your sadness,
'cause it's me you're drowning.
I won't allow any happiness,
'cause everytime that you laugh, I feel so guilty

Det sjuka är att ingen bryr sig. Man vänder in och ut på sigsjälv och samlar på sig problem tills man är nertrampad under marknivå. Men problemen är till en början någon annans. Sen innan man vet orden av de så har man samlat på sig så mycket att man exploderar. Mest för att man är så förbannat snäll och oegoistisk. Man glömmer hur man själv mår för det är ändå ingen som frågar. Vem hade lyssnat?

Ilskan växer inifrån och det är först när den når ytan man inser hur mycke skit man får ta. Men man känner ändå just då att man gjort något bra för nån annan. Man får ändå någon som är lite svagare att må bra, om så för stunden så är det ändå värt varenda sekund.
Det är först när man märker att man inte får samma ansträngning tillbaka som man inser hur förbannat dåligt man mår själv. Det är just då man undrar om detta livet verkligen är de jag vill leva...