Man minns allt som naglar mot glas, mest av allt vill man glömma. Drömmarna känns mer verkliga än vardagen själv och man har svårt att uppfatta om det som händer verkligen händer. Man fastnar i drömmen. Är jag vaken nu?! ...Nyper mig i armen... Jag börjar nog bli paranoid...
Tillbaka inatt... Sätter på en film sålänge...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar